Ridhuspremiär & pajad sko.

Skulle egentligen ha gjort lite galopp/trav övergångar i skogen och på gamla järnvägen idag men på väg ner till skogen hörde jag det där välbekanta klingkljudet mot asfalten. Lös sko. "hjG#&/(!" Äntligen kan Roger fixa tillbaka Julius hovar som dom ska vara, lät en annan hovslagare sko Julius i sommras och det blev inte alls bra :/.
 
Visade sig sen när jag hoppade av för att kolla att skon var av på hälften också. 
Efter lite om och men och lite tvekande så valde jag att ta ut en ritt i ridhuset i förväg. Anläggningsavgiften kommer inte in förrens nästa vecka men vafan, dom kommer ju snart ;). Blev så lättad när jag såg att lilla ridhuset hade riktigt mjukt underlag så jag kunde trimma lite lätt. Julius tyckte att det var väldigt konstigt och att det blåste ute gjorde ju inte saken bättre. Men med tanke på att det var första gången för oss i ett ridhus och förmodligen första gången för honom på flera år så gick det bra. Emellanåt gick det superbra, fått en ny AHA-upplevelse ang min sits. Kände mig som ett riktigt proffs där jag satt helt still och kunde inverka nästan obemärkt i en fin samlad trav. Vi går frammåt och det går rätt fort.
 
Nu får väl Julius vila/skrittas/promeneras fram tills hovis kommer så det blir bukt på hovarna igen. Jag är desperat efter min hovslagare nu alltså! Jag våger inte heller ta av skon, men det känns obehagligt att den sitter kvar iom att den är av. 

Känner mig lite så här.
Hovis får snabba sig, för jag tänker inte låta någon annan hovslagare röra hans hovar igen! 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0